KOL och vikt

Att ha kraftig övervikt som vid fetma kan försvåra andningsarbetet. Men vid KOL är viktnedgång vanligt vilket kan förkorta ditt liv, vilket gör att du bör vara observant på detta. Redan ett BMI under 22 innebär en ökad risk och åtgärd behöver sättas in med hjälp av dietist. Detta beror på att kroppens energibalans ofta är rubbad på grund av ökat andningsarbete och/eller otillräckligt energiintag. Ofrivillig viktnedgång är en starkt negativ prognosfaktor.

Senast uppdaterad:

03 okt 2023

Är jag underviktig?

Riskbedömning: Summera poäng och se om du ligger i riskzonen.

  1. Hur har din viktutveckling sett ut de senaste månaderna?
    Gått upp i vikt: 0 p. Oförändrat: 0 p. Gått ner i vikt: 1 p.
  2. Hur är din aptit?
    God: 0 p. Varken god eller dålig: 0 p. Dålig: 1 p.
  3. BMI - räkna ut BMI
    BMI-formel: vikt / (längd x längd) BMI-kalkylator finns på internet
    Kom ihåg: vikten ska tas i kilo och längden i meter
    Exempel: Vikt 70 kg, längd 1.61 m. BMI=70 / (1,61 x 1,61) = 27
    BMI> 25: 0 p. BMI 22–25: 1 p. BMI <22: 2 p.

Värdering av risk:

0–1 poäng: Ej risk för undernäring. Gör ny bedömning om du börjar gå ner i vikt.
2–4 poäng: Risk för undervikt och negativ påverkan på din hälsa.

Åtgärder:

  • Få hjälp av en dietist. Vårdcentralen kan skriva en remiss för detta1
  • Ta del av kostråden i detta avsnitt
  • Förstärk den vanliga kosten
  • Överväg näringsdryck som komplement.

Recept på näringsdryck finns här eller fråga om receptförskrivning för näringsdryck, pudding eller krämer på din vårdcentral

Väg dig regelbundet. Vid övervikt en gång/månad, vid normalvikt och undervikt två gånger/månad. Forskning visar att personer med KOL mår bäst vid BMI 25-29.5

Kontakta din Astma/KOL-mottagning om du ofrivilligt går ner i vikt.

Där kan du få hjälp av en dietist. Vårdcentralen kan skriva en remiss för detta.1 Om näringsdryck behövs som komplement kan man fråga efter receptförskrivning på vårdcentralen.

Väg dig regelbundet. Forskning visar att personer med KOL mår bäst vid BMI 25-29.5

Mat-koll vid KOL

En effekt av att man har KOL är att kroppen på grund av sjukdomen har en ökad risk att tappa fett och muskelmassa. Det kan vara ansträngande att äta och det går åt mer energi för andningsarbetet.

Undervikt försvagar kroppens motståndskraft mot infektioner. Därför är det viktigt att du får i dig den energi och de näringsämnen du behöver så att du orkar vara så aktiv som möjligt.

Maten har stor betydelse för att du ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Se till att du får tillräckligt med energi och näring. Ät dina måltider jämt fördelade över den vakna delen av dygnet genom att äta flera mindre måltider. Frukost, lunch och middag samt tre-fyra mellanmål. Ät proteinrikt och använd hälsosamma fetter för att öka energiinnehållet i maten. Vila gärna en stund innan du äter.2

Behovet av protein ökar: Sjukdomen kan medföra en ökad nedbrytning av muskelmassa. Det kan man kompensera genom att äta lite större portioner av proteinrika livsmedel: kött, fisk, ägg, baljväxter, samt ost- och mjölkprodukter.

Liksom vid annan kronisk sjukdom är det viktigt att äta en bra sammansatt kost som motsvarar det individuella behovet av energi och näringsämnen, det vill säga protein, fett, kolhydrater, vitaminer, och mineraler. Det behövs till exempel ett dagligt intag av frukt och grönt. Då får man också i sig fibrer.

Välj rätt fett: Fett är det näringsämne som ger mest energi. Det gäller att huvudsakligen välja det omättade fettet, som man får från fet fisk, vegetabiliska oljor, samt nötter, oliver och avokado.

Mängden fett i maten behöver anpassas till det individuella behovet av energi, det vill säga om man behöver gå upp i vikt, bibehålla en normal vikt, eller gå ner i vikt.

Minska nattfastan: Ät gärna ett litet mål precis innan läggdags. Detta för att undvika en lång nattfasta, som kan medverka till viktförlust och nedbrytning av kroppens muskelmassa. Nattfastan ska helst inte överstiga 11 timmar.

Väck aptiten: Många med KOL upplever att de blir snabbare mätta än tidigare och att portionerna minskat. Det går dock att stimulera aptiten genom att vara ute i friska luften, röra på sig och kanske få hjälp från en vän eller anhörig som kan laga till din favoriträtt. Gör måltiden till en trevlig stund.
I samband med en infektion, eller en försämringsperiod av sjukdomen, är det vanligt att aptitlösheten ökar. Då bör man kontakta sin mottagning för råd och hjälp.3

Praktiska tips om näringsdrycker

  • Drick gärna en mindre mängd näringsdryck i taget, flera gånger per dag. Häll med fördel upp näringsdrycken i ett litet glas.
  • Drick näringsdryckerna mellan måltiderna.
  • Näringsdryckerna innehåller koncentrerad näring, drick därför inte för fort. Låt det gärna ta 5–10 minuter.
  • Klara näringsdrycker kan blandas med en liten mängd sockerdricka, cider eller mineralvatten och drickas som en läskande måltidsdryck.
  • Vissa näringsdrycker smakar gott om de värms, t.ex. choklad och cappuccino.
  • Vid illamående kan de klara näringsdryckerna fungera bättre än de icke-klara.
  • Vid illamående och doftkänslighet kan det fungera bättre att dricka näringsdryck med sugrör direkt ur förpackningen i stället för att hälla upp den i ett glas.
  • Prova dig fram till smaker som passar just dig.4

Recept på näringsrika drycker, sk ”Säröbomber”, hittar du här

Måltider

Frukost är viktig då den bryter nattens fasta som inte bör vara för lång.

Filmjölk, yoghurt och gröt är vanligt till frukost. Koka gärna gröten på mjölk för att göra den mer energität. Välj fetare yoghurt. Ägg och sillmacka eller kött och avokadomacka är en bra proteinkälla.

Lunch ska gärna vara enkel att tillaga för att underlätta orken till måltid.
Några exempel:

  • Gräddbaserade soppor
  • Omelett
  • Berikade pannkakor med grädde och smaksättning
  • Quinoasallad eller något annat du tycker om
  • Lägg till protein såsom skaldjur eller fet fisk alternativt kött eller kyckling
  • Oljedressing på grönsaker eller sallad

Middag Ta gärna en paus mellan matlagning och måltid så orkar du äta bättre. Även här behövs tillägg av protein.

  • Lägg till sås eller potatismos som görs med extra fett till kött- eller fiskrätter
  • Potatisgratäng med grädde och riven ost är ett alternativ med högt energivärde
  • Tillbehör som inlagd gurka, rödbetor, lingon eller gelé hjälper till att ge både färg och smak till maten.2

Dessert är en bra källa till energi.

Köp gärna färdiga efterrätter som glass, chokladmousse eller fruktgröt. De håller sig länge i frysen och kylskåpet. Grädde på toppen smakar gott och höjer energimängden.

Mellanmål anpassas till ditt behov och ska vara lättlagade och lättillgängliga.

Ät dagens sista mål strax före sovdags för att minska antal timmar med nattfasta. Det är lagom med tre till fyra mellanmål under dygnet.  

Exempel på mellanmål:

  • Kosttillägg såsom näringsdryck
  • Kvarg
  • Fet yoghurt med banan, frukt eller nötter
  • Smörgås med kött- eller fiskpålägg
  • Smörgås med ägg och kaviar
  • Äggröra med grädde
  • Drycker med mycket energi

När du behöver gå upp i vikt kan dessa drycker väljas hellre än vatten, kaffe eller te.

  • Mjölkdrycker
  • Fruktjuicer
  • Smoothies
  • Näringsdryck.2

 

Texten är framtagen av:

Claire Johnson
Claire Johnson

Astma/KOL-specialistsjuksköterska
Distriktsköterska, Göteborg

 

Referenser 

  1. Sandström. T. & Eklund. A. (2017). KOL Utdrag ur Lungmedicin. Studentlitteratur.
  2. Bjermer, L. & Ställberg, B. & Hagberg, Y. & Slinde, F. (2014). Goda råd om mat vid KOL. Fresenius Kabi.
  3. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/andningssvarigheter-och-andningsuppehall/kol--kroniskt-obstruktiv-lungsjukdom/viktigt-med-ratt-mat-vid-kol/2020-06-28
  4. https://vardgivare.skane.se/siteassets/1. vardriktlinjer/nutrition/nutritionsparm/sus/information-till-dig-som-behover-naringsdrycker-a5-reviderad-april-2019.pdf/2023-07-04
  5. https://samverkan.regionsormland.se/for-vardgivare/medicinska-omraden/lung--och-allergisjukdomar/kol---kroniskt-obstruktiv-lungsjukdom/behandla-och-varda-patient/