Frågor och svar

Här hittar du några frågor och svar om KOL. Har du ytterligare funderingar, kontakta din vårdgivare.

Ja, det är bra att motionera. Vid sidan av att sluta röka är motion det bästa sättet att förbättra sin ork och kondition om man har KOL. Du ska helst prata med din fysioterapeut innan du börjar röra på dig mer än tidigare, så du inte går ut för hårt. Om du redan har besvär med andningen kan det vara svårt att bedöma hur "jobbigt" det ska kännas när du motionerar. Din sjukgymnast kan hjälpa dig med ett träningsprogram som passar dig.

Självfallet blir man orolig och fundersam när man får en kronisk sjukdom och framtiden känns oviss. Samtidigt gör tröttheten, gärna i kombination med att man får svårt att sova, att man lätt blir nedstämd och deprimerad. Faran är att man fastnar i en nedåtgående spiral. Genom att sköta om dig så att du mår bättre kan du komma ur känslosvackan.

Det är också nyttigt att träffa andra som är i din situation och utbyta erfarenheter. Många mår bra av att prova samtalsterapi. Har du en riktig depression kan din vårdgivare hjälpa dig med medicin. Hör av dig till din läkare och berätta hur du mår. Det är viktigt för din behandling att du mår bra och orkar tänka positivt. Du kan även kontakta HjärtLung-förbundetför råd.

Ja, men i nio fall av tio beror KOL på rökning. I enstaka fall kan orsaken till exempel vara ett långt yrkesliv i dammig miljö eller med kemikalier, att man utsatts för passiv rökning eller luftföroreningar. KOL kan även orsakas av svåra upprepade luftvägsinfektioner som barn, låg födelsevikt eller ärftlig brist på ett specifikt enzym.

Om du har KOL och fortfarande röker kan du få hjälp att sluta. Prata med din vårdgivare eller apoteket. Du kan även kontakta Sluta Röka-linjen. Det enskilt viktigaste steget för att må bättre i din KOL är att sluta röka.

Nej, det är det inte. KOL och astma är två skilda sjukdomar. Det sjukdomarna har gemensamt är att symtomen ibland liknar varandra. Därför kan de förväxlas, speciellt i ett tidigt skede av KOL. Det är även möjligt att ha båda diagnoserna.

Om du är rökare och börjar få besvär från dina lungor, be din vårdgivare att du får göra en spirometriundersökning. En sådan undersökning, tillsammans med din egen berättelse om hur och när du får besvär, visar tydligt skillnaden mellan astma och KOL.

KOL går inte att bota men vid sidan av rökstopp, motion, fysioterapi och bra kost upplever många att de blir hjälpta av läkemedel. Det handlar då främst om två sorters mediciner som inhaleras. Luftrörsvidgare som ökar lungkapaciteten, har en muskelavslappnande effekt och gör det lättare att andas och få upp segt slem.

Och inhalationskortison som har en läkande effekt på inflammationen i luftvägarna och minskar slembildning och irritation. Det finns även läkemedel som kombinerar luftrörsvidgare och inhalationskortison i samma inhalator. Prata med din vårdgivare så får du veta mer.

Det beror på hur allvarlig din KOL är, och på vilket sätt du tänker resa. I de flesta fall går det bra, men om du har svårare KOL kan det till exempel vara besvärligt att flyga. Luften i kabinen är tunn som i alperna ungefär. Då blir det extra kämpigt att andas. Prata med din läkare innan du planerar din resa så vet du vad du kan göra och vad du ska vara försiktig med.

Det är inte konstigt om du tycker det är svårt att sluta röka. Har du rökt i många år har du vant kroppen vid en konstant tillförsel av nikotin. Du har dessutom skaffat dig en vana som är starkt kopplad till andra saker, till exempel fikapauser, restaurangbesök, fest, telefonsamtal och mycket annat. Beroendet sitter både i kroppen och i allt du gör. Det finns många sätt att få hjälp, råd och tips. Din läkare eller sjuksköterska kan hjälpa dig med både motivation och nikotinersättningsmedel som tuggummi eller plåster.

Du kan också ta kontakt med olika organisationer, såsom HjärtLung förbundet, för tips och råd. Eller besök Sluta-röka-linjen. Alla som ringer till Sluta-röka-linjen får individuella råd av specialutbildade rökavvänjare. telefonlinjen är också öppen för dig som behöver akut stöd när begäret känns som värst.

Besök deras webbplats www.slutarokalinjen.se eller ring dem direkt på 020-84 00 00.

Absolut! KOL är en lömsk sjukdom. Den smyger sig på under lång tid och de första åren tror man ofta att de tidiga symtomen beror på något annat. Dålig kondition, att man har lätt för att bli förkyld eller högre ålder, till exempel. Att sluta röka är det enda sättet att stoppa den snabba försämringen av lungorna. Det är också det enda sättet att få effekt av resten av behandlingen.

När du slutade röka för fem år sedan hade din försämring säkert redan börjat. Genom att sluta såg du till att du mår mycket bättre idag än vad du hade gjort annars, det kan du vara säker på. Dessutom har du gett dig själv större chans att förbättra din kondition och ditt mående.

I de perioder där din KOL är sämre är andnöd inte ovanligt. Det är en tråkig sida av sjukdomen som kan kännas väldigt jobbig, och som kan vara farlig. Här (länk till andnöd) hittar du några tips som kan lindra det akuta anfallet.

I övrigt är det bästa du kan göra att ta väl hand om dig och sköta din behandling så att du undviker försämringsperioderna i det längsta. Sluta röka, motionera så mycket du kan, träna motståndsandning, se över dina kostvanor och vaccinera dig i influensatider. Prata med din vårdgivare så får du råd.

Nej, syrgasbehandling används för att lindra besvären för de som har riktigt allvarlig KOL. Alla som har KOL kan självfallet bli sämre och behöva syrgas i framtiden. Men om sjukdomen upptäcks i tid, om man slutar röka, sköter sin behandling, motionerar och tar vara på sig ska det inte behöva gå så långt. Om du tänker positivt och bestämmer dig för att ta hand om din KOL kan du ha många år av glädje och livskvalitet framför dig.